Andra veckan med Ärlig Lunch – utmaningen där vi provar hur enkelt det är att ta reda på vad man stoppar i sig, och jag unnade mig själv en Vigårdaburgare. Inte supermycket gick att utläsa av menyn gällande ingredienser och näringsvärden så, men desto mer inbjudande.

Det går överlag EXTREMT fort på Vigårda, trots lång kö fann jag mig plötsligt stå under ”hämta”-skylten. Hann dock hojta en fråga om köttet var svenskt, det var det.

Fort som fan gick det, och ärligt talat (pun intended) går man kanske inte dit för att äta näringsperfekt. Men gott, det är det.