Vanvettslandet

Efter mycket letande i bokdjungeln hittar jag [I]Vanvettslandet.[/I] Det är inte så lätt, eftersom man valt att sätta förlagsnamn och utgivningsår på bokryggen - det krävdes en del fantasi för att få det till en titel. När jag sedan slår upp försättsbladet står det, under originaltitel och tryckår: "Puss" och "Eva och Jessika tycker att Morvern är en cool tjej". Efter detta har jag tappat aptiten på rara skämtaktigheter, men jag konstaterar att det i alla fall inte är små hjärtan i stället för prickar över i:na, så jag köper boken. Alan Warners första roman, [I]Morvern Callar,[/I] blev en stor framgång. I [I]Vanvettslandet[/I] hamnar samma huvudperson, Morvern Callar, på en ö utanför den skotska kusten där ingenting riktigt är som det ska. Författaren är influerad av den sydamerikanska magiska realismen och dränker sin historia i en drömlik atmosfär; öns invånare har sysselsättningar som självutnämnda flyghaveriutredare medan andra bor i tält på kullar och undersöker helgons äkthet. Triangeldramat som ska bära historien utspelar sig på ett smekmånadshotell där en chef vid namn Broderskapet verkar vara tänkt att personifiera ondskan. Den som gillade Alan Warners första roman och vill läsa något nytt bör hoppa över [I]Vanvettslandet[/I] och i stället läsa hans tredje bok, [I]The Sopranos,[/I] som kom ut på engelska förra året.