Viktig läsning
Bästa Columbine säger något bra med de här enkla orden ovan. Egentligen sammanfattar det mycket av vad jag försöker få fram mellan modebilderna i den här bloggen. En modeblogg handlar för de flesta om att ge en härlig dos inspiration i form av vackra saker och härliga upplevelser, det är inte en uppmaning till andra om hur man bör leva sitt liv. Även för mig, dock försöker jag aldrig försköna mitt liv eller dölja det faktum att jag jobbar hårt för att köpa den den väskan eller göra den resan.
Jag vill visa på att det ena inte måste utesluta det andra. Du kan läsa om hur man lockar håret på bästa sätt för att sedan slå på en dokumentär på SVT och sätta dig in i politiska konflikter. Du kan luncha på Sturehof i höga klackar för att dagen efter hjälpa din mormor att skotta snö i kängor och dunjacka. Du kan göra bra ifrån dig på jobbet utan att bete dig som en man. Du kan läsa modetidningar ena dagen och böcker andra dagen. Du kan och får ha ytliga intressen, utan att dina åsikter ska förminskas.
Det är otroligt irriterande, hur man dömer tjejer som skriver om mode. Hur många gånger har jag inte presenterat en av mina nya vänner med modeblogg för vänner och bekanta som säger "Men hon är ju riktigt skön! Snacka om att bjuda på sig själv". Ja, och varför skulle hon inte kunna vara det? Eller, man är på promenad i minus tio grader och man möter någon bekant som kommenterar att man har Timberlandkängor på sig trots att man är "modetjej". Ja, det är tio minus? Jag har en modeutbildning men jag har även hjärnceller?
Hårt arbete = utdelning. Begåvning = utdelning. Oavsett vad man jobbar med.
Sen är det även komiskt att många reagerar hånfullt mot att modebloggare blir vänner med varandra. Det pratas om elitistiska grupper och länkfiskning. När manliga journalister och redaktörer finner varandra i Kåkens mörker, då reagerar ingen. De ger varandra jobb, låter varandra skriva på sina debattsidor och håller varandra om ryggen. Men, de har även samma intressen och samma typ av liv, och trivs antagligen bra ihop. De har samma problem och ungefär samma upplägg på sina veckor.
Precis så är det självklart för oss tjejer som jobbar med mode och speciellt för oss med modebloggar vid sidan av ett krävande jobb. Vi hittar personer som har samma intressen, som brottas med samma problem (men även åtnjuter samma förmåner), och vi hittar någon att dela allt från problem till det roliga med. Någon som förstår, någon som blir glad för den andras framgångar istället för avundsjuk (eftersom de förstår jobbet bakom), någon som kan relatera till samma verklighet.
Jag är otroligt glad över de vännerna jag kan dela det med, precis som jag är glad och tacksam för de vännerna som lever ett helt annat liv och berikar mig med deras verklighet, deras problem och det som är härligare i deras liv än i mitt.
Så av 2011 hoppas jag på att slippa försvara mitt val av arbete, hobby samt vänner, och istället njuta av att jobba med mitt intresse och det jag är bra på, som jag kämpat för att få jobba med. Vissa bär påsar i ett år, andra pluggar i tre, men alla som lyckas uppnå något har satt ett mål och kämpat för att ni dit. Hoppas att ni fortsätter att hänga med!