Daddy Cool

Hallå!

Idag har jag spenderat ännu en ledig dag (helt sjukt, minns inte när jag var ledig flera dagar i rad senast) med min pappa. Han tog tillbaka sin digitalkamera eftersom han ska till Kina och Kenya på jobb, men istället fick jag hans "gamla" supermega mobiltelefon med FEM megapixelskamera. Så, så fort mms-funktionen fungerar så kan ni följa mig hela dagen, med riktigt bra bilder. Jag tror det kommer höja nivån på bloggen ett rejält snäpp.

Jag tog även med pappa till mitt favoritfik Saturnus, eftersom jag vet att han, precis som jag, är svag för detaljer. I det här fallet att ägaren hälsar på en med namn, bjuder på påtår, att det pratas franska i köket och att kaffet serveras på nyputsat porslin.

Pappa försökte även få mig att inse att man ska kräva dator och mobil av sin arbetsgivare. "Tänk på allt du ger dem, och det lilla det kostar för ett företag att ge dig det!". "Ja, jo, men nu är det ju så att jag inte ens jobbar heltid..". "Camilla, du måste inse ditt värde för företagen. Du måste ställa krav och be om det du behöver för att kunna göra ditt jobb!".

Haha. Min pappa är underbar. Han var den som sa till mig från att jag knappt kunde stå upp, att precis allt var möjligt. Att jag kunde jobba med vad jag ville, plugga var jag ville eller bo var jag ville - så länge jag var målmedveten och jobbade hårt. Precis som han jobbat sig upp från ingenting till sitt eget framgångsrika företag. Han och mamma är mina ultimata livscoacher.

Det är kanske därför jag inte läser Blondinbella - jag får de där You go girl!-råden av min familj istället. (Och, jag slipper reklamen för Bobbys hårprodukter. Ser jag den där plutmunnen en gång till så vägrar jag sätta på TV:n igen.)