Är ej Stålmannen
Alltså ångesten och hånskrattet och livets jävlighet som väller över mej som en tsunami när jag går in på gamla Popmorsa för att börja kolla på den här års-recapen jag ska eventuellt göra och jag möts av ett inlägg i januari döpt till "2011 is looking good to me". Alltså jag orkar inte. På ricko, jag orkar inte. Hoppfullheten, glädjen, tillförsikten. Nu går jag ut i regnet och stannar där. Jag vet att jag inte är den första att vara här och absolut inte den sista, som dansar fastän hjärtat blöder, dansar just därför, som inte tänker på imorgon, för imorgon kommer allt vara exakt likadant, som i stället har siktet inställt på sen, ett luddigt sen, så himla mycket längre fram för att i dag, imorgon, den här veckan, det är för nära, erfarenheten har lärt en att en vecka är INGENTING, den är ett vakuum, tid att sitta av, där de bra stunderna inte ens kan snudda vid vad jag kände i inlägget jag länkar till ovan. Och jag vet inte vad som är hjärnspöken och vad som är äkta känslor, den senaste veckan har fuckat upp allt, jag vet inte vad det är jag sörjer mest, en himla brusten dröm eller hans person eller om det är att jag befinner mej här igen, och det är så himla ensamt här, så himla himla himla ENSAMT, jag hatade det för sex år sen och jag hatar det nu, eller om jag sörjer sanningarna som kom fram när jag nu tre månader senare vågade ställa frågorna, och jag vet inte, sanningen ska ju tydligen sätta en fri, men det är så jävla dubbelt och jag längtar tillbaka till då när jag ändå var oviss, för i ovissheten finns ett visst mått av hopp, det är förrädiskt och inte på riktigt men det är ändå nåt man kan hålla sej i när det är som värst även om det är/var en lögn man själv skapat. Och VA FAN, jag är okej, jag är frisk och ibland är jag snygg och rolig till och med, det fixar sej, det var sån jävla jävla bitch slap i ansiktet att läsa bara. Den jävla lyckan som sipprade fram mellan bokstäverna. Mjuka runda gemener, fluffiga sockervadds-versaler. I direkt motsats till det här inlägget, som är ristat med fucking täljkniv.