Game of Snooze (kanske min sämsta rubbe nånsin, haha)

Jag vet att jag egentligen borde bli nåt i stil med TACKSAM över att så många gillar Game of thrones-serien på TV. Fått så mycket spe och skeptiska blickar pga går alltid runt med tegelstensbok fylld av ord som otataral, Mother Dark, Dujek Onearm och T'lan Imass. Gärna med brinnande monster på framsidan och typsnitt i Gothic. Men jag tycker att det är så DÅLIGT? Serien alltså. Jag känner mej förmodligen som de där ilskna Tolkien-personerna som tycker Jackson begått helgerån i och med Sagan om Ringen-filmerna. Som jag ÄLSKAR btw, älskar lika mycket som jag tycker att Tolkien måste vara den träigaste författaren ever, hans språk är direkt sövande. I allafall. GoT på TV - motsatsen till djup, epicness och känsla. Avskyr allt. Det är platt och fattigt och kackigt. Det ENDA som jag tycker är någorlunda nära böckernas storhet i TV-produktionen är kring vintermuren. De har fått till vintern. Det ger jag dem. Men i övrigt: zzzznark.

Om jag kollar ändå? Ja. Men det är bara för att ibland är hat en underbar känsla.

Och okej, Peter Dinklage är ypperligt castad som Tyrion Lannister. Som för övrigt är min favorit i böckerna. Och alltså, hela grejen med varför jag älskar "A song of fire and ice"-serien så mycket är personporträtten, George RR MArtin är näst intill bättre än till och med Steven Erikson på att få till djup i karaktärerna, ingen är svart och vit, alla har djupt mänskliga egenskaper mitt i all ondska eller godhet. De är aldrig fyrkantiga. Träigheten i TV-seriens manus gör mej därför så himla deppig. Och jag FATTAR ju att man har begränsad budget och man KAN INTE gräva djup i alla karaktärer, men alltså, de har brett den här fantasy-mackan så vansinnigt tunt.

Nog om detta. Nu ska jag läsa klart "Stonewielder". Esslemont är ingen Erikson, men det är ju Malazan! Måste veta hur det går/gick till. Hej!