Martha Stewart Thorén / Konichiwa bitches

Jag fick sånt vansinnigt sug efter asiatiskt häromveckan, och det har hållit i sej. Jag måste ha i mej nån form av koriander/fisksås/soja/pak choy/glasnudel åtminstone en gång om dagen. Och på många sätt är det ju bra, t ex av hälsomässiga skäl: uranyttigt. Ekonomiskt: not so jävla much.

Exempelvis så fick jag FEELING på Medis igår, var både i asiatiska livsmedelsbutiken och vanliga ICA:t - och jävlar vad det kostar pengar. Men jag tänker att det är som med all typ av matlagning när man går in i ett nytt geografiskt kök, en måste köpa upp sej på STUFF och sedan blir det mer spridda skurar. Här är allafall min feeling rent visuellt:

Det som kostade mest var ju risvinägern, hoi sin, de färdiga dumplingarna, sesamoljan. Det HAR jag ju i skafferiet sen, tänker jag. Bra grej jag köpte: frysta färska limeblad. Jävlar vad de gav smak jämfört med torkade, och busenkelt att bara plocka fram ett par stycken ur frysen när en behöver. Och i vanliga fall (läs i alla år jag levt) så betyder "nästa gång" i sådana här situationer MINST två år senare. Men jag tänkte försöka bli fena på detta innan peppen lägger sej.

Jag gjorde en soppa allafall. Den blev GOD, absolut, men inte helt hundra. T ex ser ni att den är väldigt mörk och den ska vara mer klar i färgen. Det spelar tydligen roll vilken soja man tar, kina-soja var EJ så bra när det står ljus soja i receptet. Men ändå, bra för att vara typ första försök!

-----------------

Detta är då alltså en SOPPA jag svischade ihop på kycklingbuljong, pak choy, salladslök och (färdiga frysta) dumplings. Hade i lite glasnudlar också för att det skulle bli lite mer matigt. Och buljongen gjorde jag lite mer asiatiskt festlig med färsk riven ingefära, citrongräs, limeblad, chili, sambal oelek, sesamolja och.... just ja, risvinsvinäger. Och fel sorts soja. :( Garnerade hela rasket med miniatyrtomat och koriander och så pressade jag färsk lime över också.