Måste pipa
Äsch, jag hade ju över hundra bilder från i helgen, jag MÅSTE ha mat nu annars kommer jag krevera. Maten finns i Vasastan, således måste jag slinka ner till tuben supersnart om jag inte ska svimma och ställa till en scen halvvägs.
Vi lyssnade på så himla bra musik hela helgen. Jag har ju på något vis kommit bort från... umm, inte kvalitet kanske, men jag är så rastlös, jag har blivit enkelspårig, det måste liksom ha hitpotential, automatiskt tänker jag "går det här att spela på Kåken?". Har även blivit lat, bara att inse att jag inte längre har det där intresset jag har haft så länge jag kan minnas. Allafall. Hela helgen har Jons och Lisas blandskivor rullat och en gång i kvarten var jag tvungen att fråga "vad är det hääääär?". Allt lät så bra. Kanske var det omgivningen, att det var så jävla YPPERLIGT att vara där. Men jag känner ett sug efter musik igen. Det känns fint.