Working 9 to 5

I går tog jag och min reklamjobbschef Magnus tåget till Gävle. Vilket för ca tolv år sedan var något jag gjorde säg, var tredje vecka? Jag och Carro hade funnit varandra nåt år tidigare, efter att vi (jag) tyckt så ohyggligt knas om varandra. Och så började hon plugga där i Gävle och jag åkte dit de många helger då hon inte kom ner till Stockholm eller så. Vi brevväxlades också mycket under den här tiden. Eller om det var mail. Det var nog mail. Carro har kvar dem. Carro, jag vill läsa dem nån kväll! I alla fall. Nu skulle jag och Magnus till GEVALIA-FABRIKEN. Jag ska jobba lite med Gevalia nämligen. På fabrik ser man ut så här, och jag dör lite på mej själv på den här bilden, men vad gör man inte för att demonstrera fabriksfeeling:

Haha. Jag ÄLSKADE fabriken. Minns ni när man var liten och man fick se barnprogram om hur saker blev till? Typ spaghetti, och sen hur allt paketerades och förslöts och åkte kring på rullande band? JAG VAR I EN SÅN. Det var som fem rollercoasters med färgglada kaffepaket som svirade runt mej. Hade kunnat stanna i flera dygn!

På tåget dit träffade jag Frej och han den andra killen i Maskinen som jag aldrig kommer ihåg vad han heter, och sen kom min kusin Åsa travandes, vi ses ungefär var tredje år och SEN, på fabriken, kom en Sala-tjej jag inte sett på 25 år in i rummet. Tänkte var ska detta sluta, snart kommer jag bli som Lill-Babs i "Här har du ditt liv" och mina ex kommer radas upp på rad i kalsonger i nästa rum. Men sen hände inga fler oväntade möten. Lite snopet.