Zombies outside

Igår kväll hände följande: jag hade panik och kunde inte somna pga bor på nedervåning med smashvänliga fönster och jag nojjade ihjäl mej över detta faktum pga OM det blir zombie-invasion så har jag INGENSTANS ATT GÖMMA MEJ. Bara för dem att knacka på och kliva in. Alltså jag skojar inte nu. Jag gjorde upp planer på hur jag skulle göra, om jag rimligtvis skulle kunna ta mej till toaletten som är enda rummet utan fönster. Började tänka på att mina dörrar i lägenheten är gjorda av typ papier maché och rimligtvis skulle breaka efter cirka fem puffar från säg tre-fyra levande döingar. Smidde planer på att sälja min lya, köpa mindre trea med eller utan balkong, MEN, och detta är mycket viktigt, det måste vara lägenhet på hög första våning eller låg andra våning pga även superrädd för bränder och måste kunna hoppa ut med mitt barn under armen utan större skador. Sen började jag lugna ner mej själv med tankar som "hallå, hur rimligt är det att det bryter ut just på Mariatorget, när hela världen är i fara osv", jag SKULLE ju ha chans att sätta mej och mitt barn i säkerhet för det kommer ju ske någonannanstans och larmrapporter skulle florera i god tid.

I allafall. Konstaterar här och nu att jag är en mycket djupt populärkulturellt störd människa. Over and out.