Friluftsbög

Tror inte jag pallar åka skidor i år. Alltså utför. Längdskidor har jag ändå inte åkt sen typ mellanstadiet. Det är skitjobbigt att gå upp tidigt på morgonen (nehe). Det är så jobbigt att bli kall. Det känns så ovärdigt att sitta i en värmestuga och äta medhavt polarbröd och dricka saft ur plastmugg. Orkar inte stå i liftkö. Spyr på alla jobbiga snowboardfjortisar. Pallar inte bli kissnödig i backen. Orkar inte träffa folk jag känner. Står inte ut med liftar som stannar och den introverta personalen som manövrerar dem. Mår dåligt när jag ser folk som är bättre än mig på störtlopp. Blir provocerad av snövallar i backen (ps det är snowboardfjortisarnas fel). Jag hatar pjäxor. Hjälm är så jävla fult. Dör vid tanken av afterski och svettiga pappor som super sig fulla i gemytlig extas och inbillad gemenskap. Vill inte utsätta mig för underhållningen på plats. Ju mer jag tänker på all this desto mer inser jag hur EXTREMT illa det klär mig med utförsåkning. Är ingen friluftsbög.

Det bästa med att åka skidor hela dagen är när man får åka hem. Fast den känslan är liksom inte tillräckligt stark nowadays. Jag har åkt skidor varje vinter nu sedan jag var sju år. Då var jag ju värsta tönten! Det här håller ju inte längre. Jag har levt i en lögn hur många vinterdagar som helst. I år ska jag stanna inomhus istället. Cuz I want to.