Mysigt i Trosa

En lilahårig teskedsgumma slingrar sig tätt om sin man, klädd i knäbyxor, rutiga golfstrumpor och blankpolerade finskor. Sakta spankulerar de ned längst Trosaån och gumman håller i hatten i skydd mot ostanvinden som ligger på från havet.

En lilahårig teskedsgumma slingrar sig tätt om sin man, klädd i knäbyxor, rutiga golfstrumpor och blankpolerade finskor. Sakta spankulerar de ned längst Trosaån och gumman håller i hatten i skydd mot ostanvinden som ligger på från havet. Det lilla sörmländska samhället drygt en timme söder om Stockholm är svensk nationalromantik. Stadskärnan består av en tvärhand höga torp med vildvuxna trädgårdar, äppelodlingar och sorgfria tvåbarnsfamiljer med solsken i blick.

Trosa är så klart värd en utflykt i sig, men missa för all del inte stadshotellet – ett förträffligt sätt att byta storstadslivet mot något lite mer pittoreskt för en dag eller flera. Hotellet glänste under förra sekelskiftet då Trosa var badorternas badort. I dag är det modernt spa och romantiska helger för nykära par, och par som tappat gnistan, som gäller. Rummen doftar lavendel och tvättar sig gör man med brittiska märkesprodukter.

I restaurangen, som marknadsförs med prisbelönta kockar, serveras lokalt producerat sörmländskt kött – vare sig det är vilt, struts eller fisk. Prislappen ligger något i överkant, med undantag för de riktigt prisvärda vinerna. Köket kombinerar väldigt många råvaror och smaker i samma rätt, en skinnstekt gösfilé (285 kr) serveras med choucroute på kålrot och fänkål med dragonsås och confiterad potatis. Medan exempelvis en grillad fläskkarré (280 kr) med malarsalasky delar tallrik med tomatcoulis, nektariner och mozzarella- och griskindsfritters, sannolikt slaktad på någon sörmländsk gård. Personalen är påläst, även om den stackars servitrisen vid besöket glömt bort vad choucrouten var gjord på, och linneservetterna byts snabbt ut om de faller ur knäet. En endagsutflykt i mitten av veckan blir knappast bättre än så här.

Aleksander Kovacevic