Hatkärleken till NK.

De senaste åren har jag varit på NK nästan varje helg. Jag gillar NK, men samtidigt inte. Det är jävligt mycket folk som trängs och svettas, rätt hetsig stämning ibland. Men man kan vara där i flera timmar, fika, shoppa, kolla på grejer man inte har råd med, prova dem, rätt mysigt. För de som inte känner mig är det så att jag älskar att shoppa. Jag är, om jag ska vara helt ärlig, något av en expert på att shoppa. Älskar kläder, skor, väskor, smink, prylar. MMmm.

Igår hände en jävligt irriterande grej. Jag och Daria drar dit en kvart innan stängning. Jag går till doftljusavdelningen för att införskaffa min månatliga dos Voluspa (doftljusbudget per månad: 500 kronor). Haffar Macaron, min favorit, men står sedan och pendlar lite mellan ett Byredo och Champagne crisp. Jag liksom står där med händerna fulla. En expedit kommer fram och säger att jag måste betala för de stänger nu.

Jag: "Ok!"

Hon: "Eller hoppsan, vi har visst stängt kassan."

Jag: "Aha, oj, kan jag betala i en annan kassa?"

Hon: "Nej. Det går inte."

Jag: "Varför inte?"

Hon: "Doftljusen måste betalas på denna avdelning, så är det."

Jag ställer ner ljusen och bara går därifrån. Jag liksom har varit med om så många sådana grejer på NK, det är ibland som att de inte VILL ha ens pengar. Jag hatar sånt där. Men vad ska man göra? Sluta gå dit? Går ju inte. De har de märkena jag gillar, grejerna jag vill ha. Fy fan. TUR som FAN att Daria pratade i telefon medan allt detta utspelade sig.

Hon hade skällt ut dem utav bara helvete.