Alto Arc – Alto Arc

Ett elektroniskt inferno med inslag av noice, till en bisarr teatralisk rockopera. Ja, detta är resultatet av en otippad allians mellan Deafheavens sångare George Clarke, erkända makeup-artisten Isamaya Ffrench, Trayer Tryon från det konstnärliga myspopbandet Hundred Waters och producenten Danny L Harle.

Likt en sagostund om mardrömslika scenarion med fluffigt psykedeliska övertoner är det ganska obehagligt emellanåt. Mycket oförutsägbart, fast också snyggt och med underliggande vackra tongångar.

Det bär nyanser av det sentida Nine Inch Nails-soundet, likt 2018 års Bad Witch. Det svårdefinierade mörkret från Mr. Bungles Disco Volante (1995) och Fantômas Delìrium Còrdia (2004) känns inte heller allt för långt borta, dock kört genom en mixer för modern elektronisk musik.

Är det bra? Svårt att säga, men det är coolt och svårt att värja sig från. Det är inte för alla ska gudarna veta, men Alto Arc bör upplevas.