Ginuwine

Det känns aningen konstigt att Ginuwines fjärde skiva öppnas av att Mike Tyson, med sin vanliga tolvåringsröst, berättar att han står bakom Ginuwine hela vägen. Direkt efter dyker Snoop Dogg upp och berättar att han är redo att överlämna kronan till "G". Ginuwines nya image som gangsta-sångare är det konstigaste som hänt r'n'b-världen sedan Brandys brorsa Ray J signade för Suge Knights Death Row. Ginuwine slog igenom med [I]Pony[/I] 1996 och såg ut som en Little Richard för Timbaland- generationen med sina perfekt arrangerade frisyrer. På skiva efter skiva varvade han Prince-flörtig Timbaland-r'n'b med ballader i R. Kelly-skolan, hela tiden fast förankrad i sovrummet. I mitten av skivan dyker ett bisarrt, över åtta minuter långt, mellanspel som berättar om när Ginuwine åker in i fängelse misstänkt för att ha mördat ett Ginuwine-fans svartsjuke pojkvän. Sedan kommer [I]Locked Down[/I], om att han saknar sina pengar och sina tjejer när han sitter i fängelset. Det som gör Ginuwines nya gangsta-attityd svår att begripa är att skivan uteslutande består av den allra mjukaste sängkammar-r'n'b på marknaden, där den mest genomtänkta textraden är ett wailande av "Is there any more room for me in those jeans?". Midlife-crisis?