Kicking A Dead Pig

Det jätteunga, skotska instrumentalbandet Mogwai låg bakom ett av fjolårets mest intressanta popalbum, [I]Young Team[/I]. Till skillnad från Englands förenade rockjournalister var Mogwai själva aldrig särskilt nöjda med skivan, varför de låtit sina favoritartister remixa utvalda låtar, som de nu ger ut under namnet [I]Kicking A Dead Pig[/I]. Det skulle så lätt ha kunnat bli ännu en jobbig post-allting skiva för sådana som läst några nummer för mycket av The Wire (som visserligen är en utmärkt tidning som alla borde läsa, dock i små doser). Istället blev det en av de tuffaste skivor jag hört i år. Många av artisterna som medverkar har sina rötter i dansmusiken (DJ Q, Klute) utan att de för den skull själva besökt en klubb de senaste fem åren. [I]Kicking A Dead Pig[/I] är således full av techno, house och drum'n'bass som det inte går att dansa till. I Max Tundras suggestiva tolkning av [I]Helicon 2[/I] låter det som om någon gett maskinerna ett eget liv. Det låter som om maskinerna gör allt de kan för att väsnas, men så står det en människa i vägen och hindrar dem. Han skapar en melodisk rytm av ett ljud som mest påminner om spraket som uppstår då man drar en sladd ur en förstärkare på maxvolym. Mogwais landsmän Arab Strap väver in inte mindre än fyra låtar i sitt Mogwai-medley [I]Gwai on 45[/I] och hinner byta från långsam house till ett vemodigt lo fi-jam. Allra vackrast blir det när Kid Loco äntligen lever upp till myten om sig själv i [I]Tracey[/I], som låter som om något gammalt indieband hade upptäckt funken. Det enda som saknas här är den briljant grumliga My Bloody Valentine-remix som fanns med på Mogwais remix-EP [I]Mogwai Fear Satan[/I] tidigare i våras.Den dag då My Bloody Valentine och Mogwai gör ett helt album tillsammans kommer världen att förändras för evigt.