Land of the living

När jag var yngre och sjöng i skolans kör sa alltid vår körledareatt vi skulle låtsas som om vi hade en brännhet potatis i svalget. Om visjöng på det viset skulle vi få ett mycket bättre djup i våra röster.Kristine W sjunger definitivt med en brännhet potatis i svalget. Det måsteha varit så här som körledaren ville att vi skulle låta. Faktum är att honinte låter helt olik Dani Klein i Vaya Con Dios, en av mina vokalaförebilder när jag är superstjärna hemma i badkaret.Så att diskutera Kristine utan att nämna hennes röst är ungefär likaomöjligt som att diskutera Linda Evangelista utan att nämna hennes skönhet.(Och precis som om det inte räcker med att människan ligger inne med enröst som skulle kunna få vilken svart gospelsångerska som helst att bligrön av avund, är det lika omöjligt att inte notera att hon dessutom ärfarligt lik supermodellen. Some have it all, typ.)Det var Kristine som sjöng en av 1994 års dansgolvsfavoriter, Feel what youwant, som hon nu följer upp med sitt första fullängdsalbum. Glamorös och enaning kylig storstadsdisko som olyckligtvis har lite för mycket slagsida åteurohållet, framför allt i de snabbare låtarna. Därför är det när man hörde lugnare låtarna som man helst trycker in repeatknappen. Det är också idem som hennes röst framkallar knottrigast skinn.1096