Maxïmo Park - Our earthly pleasures

Kommer ni ihåg när ni var små och er pappa frågade er något ni inte visste svaret på, och ni försökte blidka honom så gott ni kunde, och han tappade fattningen och gav er ett knytnävsslag rakt i ansiktet? Lite så känns det att recensera Maxïmo Parks senaste skiva, nämligen hopplöst.

Vänder den sig månne till en för mig okänd subkultur som dyrkar överkammad flint och Pulp-pasticher? Och vad kan en sådan tänkas använda bandet musik till? Knyppling? Jag förstår då ingenting.

Vad jag däremot förstår är Maxïmo Parks kopplingar till indierockproducenten/dj:n Phones, och i förlängningen till den travesti på dansmusik som är så populär i de vattensnoppsutrustade befolkningslagren. Our earthly pleasures kanske fyller sin tillstymmelse inom genren, men ser ni ansiktet härintill? Det är ett porträtt av mig som föga imponerad.

/Maxim Lindqvist