Meshuggah - The Voilent Sleep the Reason

I ett tjockt töcken av mekanisk gyttja stegar Meshuggah sakteligen framåt, som om denna progressiva slagverksensemble vadade fram i svart kvicksand. Och det går ju lite långsamt då, av naturliga skäl. Jag älskar att försjunka mig in i det meditativt svarta hål de norrländska snubbarna målar upp i Ivory Tower eller gunga med i den dansanta (?) Monstrocity, men avsaknaden av den aggression som vi har blivit bortskämda med på både Koloss och ObZen, gör att detta album blir aningen svårtuggat. I Our Rage Won't Die väcks dock deras ilska till liv och det verkar som om inte bara jag har vaknat till lite då, utan även Jens Kidmans vrål.