My Best Fiend - In Ghostlike Fading

Kanske tycker man att en textrad som ”you come running, just to stand by my side” borde vara en smula romantisk, men romantik är inget som My Best Fiend sysslar med. Deras ambivalenta poprock kännetecknas bäst av frontmannens Frederick Coldwells förmåga att sjunga fullt ut och samtidigt låta brutalt uttråkad och irriterad. In Ghostlike Fading börjar med atmosfäriska Higher Palms för att sedan trappa ner tempot till skivans första sjuminutare ODVIP och landa någonstans mellan titelspårets sötma och My Best Fiends mer avskalade sidor i Cracking Eggs. Brooklynkvintettens debut känns stirrig- de tycks ha fokuserat på omotiverade bandnamn istället för en sammanhållen ljudbild.