My Love Is Your Love
Vem tar soulmusiken framåt? 1996 kom Aaliyahs andra album [I]One In A Million[/I] producerat av den då okände Timbaland. Det lät annorlunda, det lät nytt, det lät förbluffande bra. Med hjälp av rytmer som påminde vagt om jungle - fast mycket funkigare - lyckades Timbaland ta soulmusiken tillbaka till framtiden. Det har gjorts rätt mycket bra soulmusik på 90-talet, men det mesta har byggt på retroideal och väldigt lite av den har kunnat kallas för progressiv. Timbaland, däremot, är lika innovativ som en gång Willie Mitchell och Norman Whitfield.Nu presenterar sig en ny, ung producent som är beredd att ta över stafettpinnen från Timbaland. Rodney Jerkins är en 21-åring från New Jersey, en ful och sliten amerikansk delstat som också fostrat mängder av vital gatumusik, från Bruce Springsteen till ett otal houseartister. Rodney Jerkins fick ett genombrott redan som 19-åring då han producerade [I]Can I Love You[/I] åt Mary J Blige. Efter att tidigare i år ha legat bakom Brandy ocn Monicas duett [I]The Boy Is Mine[/I] har han nu blivit sammanfördmed självaste Whitney Houston.Inledningsspåret på Whitney Houstons nya album, [I]It's Not Right But It's Okay[/I], är det här årets mest innovativa soullåt. Precis som Timbalandverkar Rodney Jerkins ha inspirerats av jungle. Inte så att han är någonkonnässör - nästan inga svarta i USA bryr sig om drum'n'bass och jungle(eller triphop); det är bara en vita amerikaner som bryr sig om svartabrittiska artister som Goldie eller Tricky - men det låter som Jerkinskanske hört en snutt med drum'n'bass-rytmer och sedan tänkt "Hmm, detdär kan jag använda och utveckla". Förmodligen har han även lyssnat på Jeru The Damajas revolutionerande [I]Come Clean[/I] och tänkt något liknande. Den musik som Rodney Jerkins därefter börjat göra låter som nylagd asfalt. I grunden ruff och grusig gatumusik, med ovanpå en blänkande och skinande ny yta. Medan hela drum'n'bass-scenen snabbt urartade till introvert symfonirock, så visar Rodney Jerkins med [I]It's Not Right But It's Okay[/I] att ursprunget till jungle finns i svart rotmusik,dansmusik, och inte i navelskådande + la Tangerine Dream. Resultatetlåter inte alls som jungle brukar göra - det är ju en Whitney Houston-låt, lika dramatisk som en Whitney Houston-låt ska vara - men det låter annorlunda, det låter nytt, det låter förbluffande.Att Whitney Houston vågar låta Rodney Jerkins - en 21-åring slyngel frånNew Jersey - producera fyra låtar på hennes album är ett bevis på hennesstorhet. Precis som sina superstjärnekollegor Madonna och Mariah Carey (som gjorde en duett med Ol' Dirty Bastard innan Wu-Tang Clan slog igenom på allvar) håller hon sig kvar på toppen genom att hela tiden fortsätta vara nyfiken och lyhörd för vad som händer på gatan.Det finns några Dianne Warren-ballader på nya albumet som jag kunde varit utan, men resten är av yppersta klass. Förutom Rodney Jerkins väljer hon även smart och intelligent nog att samarbeta med soulmusikens tre mest kreativa namn just nu -- Missy Elliott, Wyclef Jean (vars Tenor Saw inspirerade titelspår är gudomligt vackert) och Lauryn Hill. Den senares [I]I Was Made To Love Him[/I] ligger märktligt nog som ett hemligt bonusspår sist på skivan.Jan Gradvall