Rika har bättre smak

Jag får ofta brev från er läsare. Ni funderar över saker som ni vill ha min åsikt om. En fråga som ständigt återkommer är vad jag anser om fildelning. Jag är naturligtvis emot fildelning. Och jag är inte bara emot fildelning, jag är emot alla saker som gör musik tillgängligt: skivbolag, skivbutiker, mobilsignaler, radio, bandspelare och skivspelare. Samtliga bidrar till att alla har tillgång till musik. Vilket resulterar i att alla människor, i alla åldrar, blir en kraft på marknaden. Alla påverkar de utbudet. Alla får en röst. Och när massan får en röst blir kvalitén lidande. Förr i tiden var musik mer svårtillgängligt och man fick gå på konsert för att höra musiken. Då valde man med omsorg och endast det bästa överlevde. Nu, när musiken är lika tillgänglig som frukostflingor, saknas helt eftertanke när ett musikinköp ska genomföras. Musik behandlas som en dagligvara. Vilket naturligtvis marknaden utnyttjar och placerar backar med skivor på din lokala bensinmack, riktar sin marknadsföring direkt mot barn och till slut sitter fyra mindre bemedlade representanter från folket i ett program som Idol och dikterar villkoren. Massan kan inte hantera den kommersiella flodvåg som sköljer över dem. Kritikerns roll blir här viktigare än thoraxkirurgens. Och jag ser bara en lösning på problemet med vår tids musikala smaklöshet. Höj priset på en cd-skiva till 10 000 kronor. Gör musik svårtillgänglig för barn, bensinkunder och fattiga. Rika och välutbildade människor har bättre smak, köper hellre Chopin än Boten Anna, hellre Debussy än Crazy frog. Lyssnar hellre till Jarvis Cockers lyrik än Niclas Wahlgrens sånger om frukt, gummistövlar och glasspinnar. Och som i en vacker handrörelse har maktbalansen förändrats och marknaden tvingas anpassa sig till människor med smak och finess. Göteborgs bästa band, myspace.com/tillmanns, har släppt en ny låt, Cold hands.