Salad Days

På en vanlig månad skickar ungefär 15 okontrakterade svenska band sina cdr:er till vårt kontor. Av dessa är det sällan mer än ett som är något att ha och det är mer sällan ändå som vi väljer att prata med något av demobanden. I Salad Days fall var det aldrig någon tvekan. Deras fyrspårs-cd kändes inte ens som en demo, här var ett band som redan lät färdiga. Självsäkra i all sin melankoli. Som en Christian Kjellvander utan countryn men med en himla massa nynnande. Bandet består av Olof af Wåhlberg, klaviatur, Viktor Skokic, bas, Jesper Abelin, gitarr, Mattias Svensson sång, gitarr och Linus Ekdahl, trummor - alla drygt 20 år gamla. Mailet till Malmö gick iväg. Varför heter ni Salad Days, gillar ni inte kött eller?! - Namnet har inget med sallad att göra (även om det hade varit coolt). "My salad days; When I was green in judgement and cold in blood." Shakespeare. Hur länge har ni funnits och hur länge planerar ni att finnas? - Vi har funnits i ett år, och kommer att finnas i 1200 år till. Hur låter ni? - Vi försöker förena starka, melankoliska melodier med ett suggestivt sound. Vi vill att musiken ska växa efter hand, att det är något man kan återvända till och uppleva nya saker. Vad ska en perfekt poplåt handla om/väcka för känslor? - Vi vill utgå från oss själva och skriva så ärlig musik vi kan. Kan vi få håret på våra armar att resa sig, så kan vi förhoppningsvis det på andra också. Prestigelös ärlighet är det som kännetecknar bra musik, tycker vi. Om ni bara får nämna en influens... ? - Svår fråga, vi har svårt att enas om en influens. Vi tycker också att det är så lätt att få en stämpel som band, så det är upp till var och en att bestämma hur vi låter.