Shanice

Den största överraskningen med Shanices nya skiva är att hon inte återlanseras under sitt fulla namn. Möjligen kan det vara så att hon, hur osannolikt det än kan verkar, frivilligt vill förknippas med pastellterrorn [I]I Love Your Smile[/I] - swingbeat som i en vilsen tid egenhändigt definierade soulmusik med en kromosom för lite. Anledningen till att Shanice nu paketeras som färdiggräddat nygammal är enkel, en Teskeds-Whitney bjuds en värdigare sorti än den som försöker återvända som en desperat föråldrad Aaliyah-kopia. Det är också därför namn som Babyface och Dallas Austin invovlerats. Följdaktligen bär huvuddelen av materialet högklackat och svart, men utan att den för sakens skull vara övermoget. Shanice rör sig ledigt i allt från bumpigare nummer som Montell Jordans [I]You Need a Man[/I] och Rashad Coes [I]You Can Bounce[/I] till Babyface-balladerna [I]I Ain't Got No Remedy[/I] och [I]Fall For You[/I]. Inte minst är hennes egen taktkänsla fullgod ersättning för alla de gästrappare som helt skulle kunnat punktera r'n'b-bubblan [I]Shanice[/I].