The Magic City

Knepig platta. Ibland är det värsta flummet, komplett med lättindisk stämning, för att på nästa spår bli någon slags futuristisk synthsymfoni och därefter bli till en ljuvt smekande ljudkuliss, som gjord för att ha i bakgrunden när föräldrarna kommer på besök. I slutändan känner jag att det sistnämnda parat med en lagom dos småpsykedelisk folkrock ligger närmast till hands.