75.
Kliar mig i huvet. Vad menar de nu egentligen? Det är något förslag på agendan om att jobba tills man är 75. Och så en massa som är arga på det, eller på han som har föreslagit det snarare (och kanske i sin tur ännu argare på en blond tjej som har hållt med honom!). Jobbar inte alla tills de är 88? tänker jag. Det kanske är alla konstnärerna i min släkts fel. Alternativet är att folk pratar om hur de saknar sitt jobb som de hade förr. Det verkar osunt att jobba tills man är 65 och sedan försöka förtränga allt man har varit bra på.
Vi kanske är tvungna att definiera om vår uppfattning av ålder då och då allt eftersom samhället förändras. (Alltså, kan nån skjuta den där Kontoret-reklamen som gå på TV, sänd aldrig! Dubbad STAR WARS går i alla fall att tacka nej till genom att inte gå på bio.)
Anyway, om man anpassar ålder till ens state of mind istället för tvärt om kanske man kan hitta ett mer balanserat och individ-anpassat system. Steg nummer 1 är att uppmuntra folk om att ljuga mer om sin ålder, så att man kan styra andras förväntningar på ens kapacitet bättre. Man ska kunna hämta ut en legitimation med såna där nummerbrickor som finns på portföljer med kodlås, så att man kan ändra födelsenummer efter behov och dagsform.
I söndags tex - då jag fyllde 31 - var jag i själva verket 75 år gammal. Jag åt brunch, hyrde film och drack en kopp kaffe. Slut på dagen. Igår jobbade jag från 9 på morgonen till 01 på natten, minut för minut, minutiös planering. Då var jag två personer, en på 22 med energi och en på 39 med den rätta erfarenheten och ansvarstagandet. Det krävdes för att få ihop allt och fortfarande njuta av kvällen, vilket lämnar mig med ett trotsigt mellanting till ålder som använt förmiddan till att svara på mail och sånt. Bollarna susar omkring i en bingotrumma och kommer småningom visa åldern för eftermiddag. Jag hoppas den kommer landa på en 51 så att jag kan läsa bok med en filt i soffan. I kväll ska jag ändå spela på ett fullsmockat event igen, då måste jag snurra fram siffrorna till att vara 25 igen.
Till lunch ska jag äta blodpudding, för att få göra det måste man vara minst 65.
P