Städfest och en mystisk lucka i väggen.

Ikväll har jag och min fru haft städfest, med sangria, grymma spellistor och svabb. Bara vi två var bjudna, och alla dök faktiskt upp!

Utöver att hitta en massa bortglömda saker som sudd, oskickade vykort och löshår, upptäckte vi också en liten lucka bakom där sängen stod förut. Ingen av oss kunde påminna oss om att ha lagt märke till den förut, så vi var ju tvungna att undersöka.

Om man lyfte på den lilla lilla haspen och försiktigt vred upp luckan (så att det inte skulle damma på det nybonade golvet) kunde man se en tunnel sträcka sig in i väggen. Vi kröp i flera minuter tills vi kunde skönja ett blått ljus. Snart slutade tunneln med en ny lucka med ett litet nyckelhål. Som tur var hittade vi en massa hårnålar när vi städade, så Elsa tog fram en grön ur fickan så dyrkade vi upp låset.

På andra sidan kom vi in i en stor sal med en massa övertäckta möbler. Ett blott sken kom från ingenstans och allt verkade väldigt gammalt. Möblerna måste ha ägts av gamla släktingar som vi har ärvt av, och även fast de var många fanns det väldigt mycket plats över. Praktiskt, tyckte vi, ett nytt rum att ha grejer i. Våra släkter har för övrigt väldigt olika bakgrunder, men är ändå lika i sina uddigheter, och kunskaperna om dem sträcker sig inte så värst långt tillbaka i tiden, så sen får fantasin ta vid och berätta historien.

Min gammel-gamla katt Pingh som är en helig Birma tittade sömnigt upp från ett gammalt piano, smackade lite som när inget ovanligt händer och somnade om.

P