Bäst just nu teater - Göteborg

[B]Våren börjar äntligen närma[/B] sig så sakteliga och med våren kommer dansen. Pustervik gästas återigen av både Björn Elison kompani och Anna Vnuk och på GöteborgsOperan har trippelprogrammet White/Light/Night premiär. [B]1. Bort från Stockport[/B] Studion, Göteborgs Stadsteater, premiär 17 mars Bort från Stockport är skriven av Simon Stephens, en av Storbritanniens mest uppmärksammade unga dramatiker. Han är, tillsammans med bland andra Sarah Kane, en av dramatikerna kring Royal Court Theatre. I och med Sverigepremiären av Bort från Stockport spelas han nu för första gången i Göteborg. I pjäsens centrum står Rachel och hennes val, att stanna eller ge sig av. När människorna i hennes närhet lämnat henne i sticket, står hon ensam kvar. Försiktigt börjar hon formulera en egen vilja. För regin svarar Olof Lindqvist, senast aktuell med Samlarna på Teater Bhopa som belönades med Nöjesguidens Göteborgspris 2005. Medverkar gör Ralph Carlsson, Marie Delleskog, Mia Höglund-Melin, Pär Luttropp, Peter Melin och Lasse Pierrou. [B]2. White/Light/Night[/B] GöteborgsOperan, premiär 25 februari. Vårens första balettföreställning på GöteborgsOperan utgörs av ett trippelprogram där uppsättningarna förenas av spelet mellan ljus och mörker. Inleder gör Tero Saarinens Transfigured Night som beskriver en resa mot ljuset till Arnold Schönbergs musik. Den följs av Somewhere Light som här får sin världspremiär. Bakom den ligger Nicolo Fonte, som bland annat skapade förra vårens underbara RE:Tjajkovskij. Den avslutande koreografin svarar Nacho Duato för. White Darkness är ett dramatiskt verk med suggestivt rörelsespråk och den handlar om något så kontroversiellt som drogmissbruk. Koreografen tar sin utgångspunkt i vittnet och tanken är att baletten inte ska förmedla ett ställningstagande utan i stället bjuda in publiken till reflektion. [B]3. Volt och Sken[/B] Pustervik 28 februari och 2-4 mars I det annars så dystra månadsskiftet februari/mars har Göteborg turen att gästas av två av Björn Elisons koreografier. Detta uppmärksammas också genom att Pustervik visar en utställning om Elison i sitt kafé. Föreställningarna är skapade i nära samarbete med författaren och konstnären Johanna Ekström och tonsättaren Lars Åkerlund. Volt är en gåtfull och suggestiv föreställning där fyra personer befinner sig på resa. Till Sken har Björn Elisson hämtat inspiration från sina egna barndomsminnen. I gränslandet mellan dans/performance/installation berättas om trygghet, rädsla och uppbrott. Love Källman, Sverre M Heidenberg och Sebastian Lingserius medverkar i båda föreställningarna. I Volt medverkar även Ulriqa Fernqvist och i Sken Aleksandra Sende. [B]4. I Själ och Hjärta III - Legenden börjar[/B] Konstepidemin, Teater Pugilist, premiär 17 mars Så var det dags för den tredje och avslutande (?) delen i Martin Theorins trilogi I själ och hjärta. Conny Hoberg från första delen är tillbaka och Martin Theorin svarar själv för regin. Jag tänker inte försöka redogöra för vad föreställningen handlar om här eftersom Theorin gör det betydligt bättre själv på hemsidan www.pugilist.org. Här finns allt från intervjuer han gör med sig själv till förteckningar över vilka böcker och skivor han läst och lyssnat på under processens gång. Om föreställningen bara är hälften så underhållande och vrickad är den definitivt värd allas vår uppmärksamhet. [B]5. Raket i röven[/B] aktÖr, premiär 4 mars Raket i röven är en föreställning baserad på de texter som Einar Örn Benediktsson skrev med punkbandet Purrkur Pillnikk på Island på 80-talet. Deras texter verkar ha gjort ett enormt intryck på aktÖrs teatermakare som genom att använda dem som utgångspunkt hoppas kunna synliggöra både det enkla och komplicerade. De har ställt sig en mängd frågor under resans gång. Överlever texterna när man har skalat bort den drivande punkiga rytmen som finns på skivorna? Var befinner sig åskådaren i det hela? Får man lov att sätta sina tänder i publiken? Vi får hoppas att de funnit några svar på dessa frågor, uppdraget verkar minst sagt komplicerat. Johan Forsman regisserar och på scen står Magnús J. Gudmundsson.