Final Fantasy Tactics
Jag höll precis på att lägga det här spelet i högen med tråkiga spel (till David Sundin) när jag kom på att jag hade en bilresa på totalt 12 timmar att avverka. Dessutom hade det kommit en skitsnygg liten röd GBA SP till redaktionen. Eftersom GBA SP har backlight går den alldeles utmärkt att använda i en bil, till skillnad från vanliga svenne-GBA:n som kräver närmast perfekt befintlig belysning för att man ska kunna få en hint om vad som försiggår på displayen. Och när allt kommer omkring så har jag faktiskt alltid gillat Final Fantasy-spelen. Idag önskar jag att jag hade hållt mig till den ursprungliga planen. Final Fantasy Tactics Advance har nämligen fuckat upp mitt liv en smula. Som värsta tönten sitter jag i soffan och strider med små knäppa varelser, medan andra människor uträttar storverk, ligger med varandra, tjänar stora pengar eller kanske äter väldigt mycket ost. FFTA är ett väldigt fängslande spel. Inte fängslande som en film. Storyn är väl gullig och lite charmig < mobbad liten kille och hans freaks till kompisar får tag på en magisk bok och trollas iväg till den märkliga Final Fantasy-världen < men det här är ingen interaktiv saga med kluriga gåtor och vägval, utan ett renodlat strategiskt "turn based" fightarspel. I denna fantasivärld är huvudpersonen inte längre mobbad, utan ledare av en under spelets gång växande klan av krigare, trollkarlar, tjuvar och gud vet vad. Klanen kan strida mot andra klaner, erövra områden på kartan samt lösa olika uppdrag som kan antas på någon av pubarna. Alla dessa aktiviteter innebär kort och gott en strid, samt möjligen en liten dialog. Innan bataljen börjar väljer man ut vilka medlemar ur klanen som ska delta, samt tillkännages de lagar som för tillfället gäller. Det kan till exempel vara förbjudet att använda svärd eller pistoler, medan det ger bonuspoäng att skjuta pilar och att förvandla någon till en groda. Stridssystemet är enkelt, men fiffigt konstruerat, vilket är tur eftersom det är fundamentalt för hela spelet. Beroende på vilken utrustning man bär får man tillgång till olika förmågor, som man efter en tid lär in så att man kan använda dem även när man bytt till andra prylar. Det är pyssligt och underhållande. Den enda nackdelen med FFTA är att det är tidsödande. Inte bara på grund av att det är underhållande. När ens fiender gör sina drag känns det som att det går väldigt långsamt. Och när en trollformel kastas visas en liten animation som inte går att klicka sig förbi. Det är hemskt retsamt i en strid där varje sida har fem deltagare. Kanske är det en säkerhetsåtgärd. Åker man bil kan man ju använda dessa korta, men många pauser till att slänga ett öga på vägen, spana efter rådjur i vägbanan eller kanske köra in en armbåge i förarens sida så att hon håller sig vaken trots sin asociala medresenär.