Lost planet

Mega Man-skaparen Keiji Inafune har blivit ett hett namn inom spelvärlden efter fjolårets mästerliga zombiemörsare Dead rising. Förväntningarna är höga på hans aktuella spel Lost planet. Likt Dead rising är Lost planet en helt ny spelserie vilket är ovanligt för Capcom som älskar att trasa sönder sina spel med ett oräkneligt antal uppföljare. Det är ett hälsosamt tecken att Capcom inleder det nya spelåret med unika skapelser istället för ännu ett Devil may cry eller Street fighter.

I Lost planet är handlingen förlagd till en frostbiten planet — tänk dig Mad Max och Dune men byt ut sanden mot snö. Det känns nästan som ett kärt återbesök på snöplaneten Hoth i Star wars. I efterdyningarna av en misslyckad kolonisation försöker olika grupperingar av människor överleva i kampen mot naturens makter och vidunderliga monster som ser att vara elaka syskon till insekterna i Starship troopers. Huvudpersonen Wayne är en formidabel stridspilot som kan navigera de mechliknande robotarna man använder i strid. Han lider dock av minnesförlust och tas hand om av ett gäng stereotypa karaktärer i behov av hans hjälp. Lika okänd som planeten och dess fraktioner är för spelaren är de för Wayne. Efterhand börjar minnena komma tillbaka och sambanden faller på plats. Inte helt oväntat har gruppen hemligheter, och det som döljer sig i snö kommer som bekant fram i tö.

Lost planet är ett rafflande actionspel där man känner den bitande vinden på de karga snölandskapen. För att överleva gäller det att hålla värmen genom energi som utvinns från besegrade fiender eller förstörda föremål. Trots det intensiva skjutandet och hoppandet med änterhaken lyckas Lost planet hålla en spänning och mystik som binder spelaren. Flera recensenter menar att det är en nackdel för Lost planet att släppas i kölvattnet efter förra årets mörsare Gears of war. Jag anser dock att spelen har så vitt skild estetik och mentalitet att en jämförelse är irrelevant. Det märks verkligen att Gears of war är skapat av jänkare, medan Lost planet är utvecklat i Japan. Även om Gears of war till ytan är vassare föredrar jag snöstormen och den dämpade mystiken i Lost planet.