Mega Man X8

Journal: virrig blå robotman. Doktor: Willy von Skrünkelhierna. Auch du lieber! Den här blå robotpojken Mega Man lider av ett allvarligt åldersdilemma. Det var länge sedan jag såg något liknande. Fallet påminner mig om när einer avdankad pilot från andra världskriget som flugit Spitfire försökte sätta sig i en F-16 Falcon. Det blev en katastrof och man talar fortfarande om det i Düsseldorf. Mega Man X8 är ett klassiskt plattformsspel med putsad visuell yta. Robotpojken går med sina vapenbröder Axl och Zero från vänster till höger och skjuter ner anstormande fiender. Spelformen är uråldrig, men därmed inte utdöd. Tyvärr har man tagit det sämsta i bagaget som kräver perfekta hopp mellan plattformar och pekoralsvåra bossar utan finesser. Momenten leder till frustration och ibland funderar min patient på att hellre gå och räkna träd i skogen. Motsatsen i genren heter Metal Slug 3 som lyckas ta tillvara på allt det roliga i form av intensiv action, hysteriska banor och humor - allt med fantastiska illustrationer och animationer. Likt veteranpiloten i Düsseldorf borde Mega Man hålla sig till det han kan. Onekligen gör sig den blå robotmannen mit ein kanon på armen bäst i sina fornstora dagar, vilka kan avnjutas i samlingen Mega Man Anniversary Collection. Istället ordinerar jag Metal Slug 3 i väntan på det knäppa och frenetiska tecknade filmäventyret Viewtiful Joe 2. Auf wiedersehen.