Quake 4

Stormörsaren [I]Quake [/I]är tillbaka. Med besked. Snaggade stridspittar är redo att anfalla de cybernetiska vidrigheterna som försökte invadera jorden i [I]Quake 2[/I]. Nu sker striden på fiendens hemmaplan planeten Stroggos (låter som en spansk konserv). Som en del av en grupp militärer scoutar man fiendens bas och pumpar bly genom en rad uppdrag. Truppen utgörs av stereotyper som har ungefär lika stor personlighet som en tom patronhylsa, men de agerar inte som försvarslösa dagisbarn som man måste vaka över, utan kan faktiskt bistå med en eller annan skalp. [I]Quake [/I]var faktiskt det första spelet som jag spelade i nätverk på PC. Jag och min gode vän FPS-fantasten Paul intog två datorer på min fars kontor och skapade allmän oordning. Till skillnad från [I]Quake 3[/I] som fokuserade just på online- och nätverksspel så liknar [I]Quake 4 [/I]snarare [I]Doom 3 [/I]med fokus på berättelsen och ett lägre tempo till förmån för högre stämning. Multiplayer finns förvisso med högre tempo än i storyn, men i något begränsad form med ganska få banor att tillgå initialt. Men faktum kvarstår - närvarokänslan är ruggigt hög i den groteska blandningen av metall och kött. [I]Quake 4 [/I]vill man inte sluta spela förrän man nått målet. Ett av årets bästa spel? Hell yeah!