Sonic Heroes
Jag: Åh, Sonic, gamle Sonic! Var har du varit så länge? Sonic: Jag har gjort samma spel (Sonic Adventures) om och om och om igen! Jag: Jo, tack jag vet. Men vad har du nu hittat på? Sonic: Ett helt nytt spel! Sonic Heroes! Jag: Wow! Jag testar nu! Sonic Heroes kom i rättan tid. Jag började bli innerligt trött på alla varianter på Sonic Adventure som jag spelade igenom redan på Dreamcast och som man sedan släppt ett par gånger om året i olika reduxformer. Sju stycken olika titlar som bygger på Sonic Adventure hittar jag vid snabb efterforskning och det är faktiskt på gränsen för vad som bör ses som legalt. Med tanke på detta är det väldigt trevligt att få en ask med texten "All New Sonic!". Den japanska hårdrocken är kvar och det är bra. Vissa saker skall inte ändras hur dåliga de än må vara. Som Sonic-fan har man snappat upp att man i detta spel skall kunna spela som ett helt team, det vill säga att man spelar Sonic, Tails och Knuckles och kan skifta mellan dessa karaktärer för att klara olika mål. Tails med sin tudelade svans flyger lätt över höga hinder och Knuckles krossar varje sten. Och Sonic, ja han är ju sjukt snabb som du vet. Vad jag dock inte väntat mig var att man spelar de tre karaktärerna samtidigt, de springer liksom i klunga och detta gör tyvärr allt väldigt rörigt. Jag såg framför mig en magisk karaktärsbytarsekvens eller att Tails skulle dimpa ner i marken och Knuckles kanske komma upp ur densamma. Men så är det alltså inte och klungan springer i en väldig fart samtidigt som du med X och Y-knapparna bläddrar mellan våra hjältar. Förutom allas specialegenskaper kan man även göra team blast, triangle dive och andra övningar där alla hugger i vilket känns lite häftigt men gud vad jag vill ta bort de andra två när man skall genomföra en klurig hoppsekvens. Spelet är en visuell fröjd och det är alltid en grym känsla att svischa fram som Sonic även om det inte är så mycket tänka just där och då. Banornas teman känns igen från tidigare spel. Det är märkligt att man här inte har hittat något sätt att skilja sig från de övriga titlarna. Man får knappast hjärtsnörp när man är ute och springer i godan ro, det ligger en fet sten på spåret, man skiftar till Knuckles, slår sönder den, byter tillbaka till Sonic och springer vidare.