Sonic Unleashed

Bilden säger som bekant mer än tusen ord.Det måste nog ändå ta slut nu - för allas bästa. Under tio års tid har Sega outtröttligt pissat på dem som var nere med den blåa igelkotten under 90-talets början. Att säga att det inte har varit helt angenämt är förstås en underdrift, då Sonics decennium har som allra bäst varit mediokert. Sin vana trogen har Sega även den här gången utlovat en återgång till rötterna, men på vägen lyckas man i bara förbifarten klämma in både en ny puckad polare och krystad spelmekanik. Men Sonic Unleashed börjar lovande med ett marton av den gamla skolan, genom en soldränkt medelhavsstad. Härefter går allt brukligt åt helvete. Sonic förvandlas till en varulv - förlåt, "werehog" – som skyltar med svåra God of War-komplex, tempot skiftar från svindlande till diabildsvising och kontentan blir som vanligt att Sonic mest borde skickas till Schweiz för akut dödshjälp.