Splinter Cell

Tag Solid Snake, från Metal Gear Solid, låt honom gå igenom ett rejält stretching-pass, klä honom i svart och operera bort den där tumören på stämbanden, eller vad det nu är som gör att hans röst låter som en distad Bengt Magnusson i ultrarapid. Då har du en figur som stämmer ganska bra in på Sam Fisher - huvudpersonen i Splinter Cell. Likheten mellan Metal Gear Solid (både ettan och tvåan) och Splinter Cell är slående. Man ska smyga, se upp för bevakningskameror, gömma lik, tjuvlyssna på dialoger och ta strypgrepp på vakter. Men emedan det förstnämnda spelet är humoristiskt, med knasiga och twistade bossar är Splinter Cell mer lågmält och realistiskt. En annan skillnad är att Splinter Cell saknar radar, samt att kameran är placerad bakom Sams huvud. Det fungerar alldeles utmärkt. Grafiken är makalös, precis som allt annat i detta spel. Spelkontrollen används på ett optimalt sätt. Ofta när jag provar tredjepersonsspel på konsol önskar jag att de i stället var i förstaperson och att jag hade en mus i handen. Så är inte fallet här. Det är sällan fråga om några omtumlande eldstrider så behovet att snabbt kunna sikta är inte stort. Oftast använder man pickadolen till att skjuta sönder kameror och lampor. Eller till att hota fiender med. En feature som, så vitt jag vet, är unik för Splinter Cell är att man kan smyga sig på någon, sätta pipan mot tinningen på stackaren och därefter förhöra eller på annat fiffigt sätt utnyttja honom. Antalet möjliga manövrar är stort, vilket gör smygandet mycket omväxlande. Ett av de festligaste tricken är att i en trång passage stå i splitt med fötterna på väggarna och låta knäppgökarna knalla mellan ens ben, fullkomligt ovetande om ens närvaro. Liksom i Metal Gear Solid har man även här radiokontakt med sina uppdragsgivare. De ger en viss ledning och håller storyn igång. Dessutom får man en del ledtrådar genom att förhöra folk, avlyssna samtal och hacka datorer. Allt är mycket intelligent utformat så att det aldrig blir tråkigt. Det här är det absolut bästa spelet jag någonsin provat till Xbox. Och kanske det allra bästa singleplayer-spel som släppts på hela året.