S.T.A.L.K.E.R. - Shadow of Chernobyl

Ibland får man bara kortslutning i hjärnbarken. Som när man sitter med ett nytt coolt FPS i handen och inser att det är löst baserat på Andrej Tarkovskijs konstfilm Stalker från 1979. Ja, rullen som mer eller mindre definierar begreppet ”pretentiös” med sina evighetslånga, händelselösa tagningar och utdragna diskussioner om Gud och varats olidliga svårhet. Och nu har den ukrainska utvecklarstudion GSC alltså omvandlat filmens grundkoncept till ett actionspel. Bisarrt är bara förnamnet…

I den avspärrade zonen kring det ödelagda Tjernobyl har märkliga anomalier i naturen gjort området obeboeligt och livströtta män kallade stalkers vandrar runt och plundrar övergivna hus. Som en mystisk stalker (givetvis utrustad med färsk Minnesförlust™) måste du resa runt i zonen och utföra diverse uppdrag. Det hela presenteras i en FPS-skrud med lätta rollspelsinslag och grafiken — med sin närmast landskapspornografiska fascination för vildvuxen granskog och smutsiga grå betongruiner – är därtill dregelframkallande värre.

S.T.A.L.K.E.R.s utveckling tog över fem år och Chinese Democracy-syndromen var många. Men nu när det äntligen släppts känns det färdiga resultatet ironiskt nog både framstressat och kompromissat. Spelet är visserligen den snyggaste (och enda) digitala tolkningen av radioaktiva ukrainska barrskogar jag sett. Dock blir det för mycket planlöst vandrande i trista miljöer, actionelementen går stundtals på slentrian och de många buggarna stör rejält.

Och så kan jag inte släppa att det baseras på en rysk prettorulle. Visst, jag vet att Tarkovskijs film varken hade muterade monster eller bisarra mängder rostiga skjutvapen. Men ändå.

Vad kommer härnäst, liksom? Ett actionspel baserat på Godards Tokstollen?