Angående gårdagens GoT – The Rains of Castamere
Detta är en recap, den innehåller massa spoilers (speciellt den här veckan).
Så, åter dags efter en veckas memorial day-uppehåll. Det känns lite skumt att det nu bara är två avsnitt kvar. Dels på grund av det lilla uppehållet som blott lämnar en liten eftersläntrare av två avsnitt kvar av säsongen. En framförallt då uppbyggnaden varit minimal. Det finns liksom nästan ingen plotline eller karaktär som står inför något megaspännande. Åtminstone inte inför dagens avsnitt.
För Robb Stark verkar åtminstone försöka börja bygga på något. Även om botgörandet för gamla synder kostar en hel del – att lyssna på gamla göbbar tjata om hur deras döttrar är ogifta när vintern är på gång kan inte vara någon höjdare. Därmed genidrag att gifta bort någon avlägsen släkting istället för sig själv. Tänk alla jobbiga julmiddagar med en krokig svärfar, beredd att offra sina minderåriga döttrar, vid bordet han slipper. Hoppas han planerar sina anspråk på tronen med samma inlevelse.
Gällande den här hårfagre douchen som hänger med Daenerys är jag helt på Jarahs sida. Han verkar liksom vara en douche av Chris Brown-snitt snarare än likeable New-Girl-Schmitt-snitt. Jag litar inte pån.
Jag gillar verkligen Arya och The Hounds små puttriga palaver. Det finns nästan en groende syskonkärlek dem emellan – en relation där det är ytterst oklart vem som är den äldre och förståndigare. Hoppas därmed att Aryas löften om ett svärd genom huvudet inte var på allvar, jag vill att de som Westeros helan och halvan ska åka land och rike runt.
Så himla deppigt att Jon Snow lämnade Ygritte. Skäggmiffot och Gareth kunde jag inte bry mig mindre om men Ygritte! Det är lite som om Jon Snow är dömd till ensamhet, antingen som bastard, bakom fiendens linje och nu utan sin tjej.
Den här sammanstrålningen av Starks kunde egentligen bara sluta på ett sätt. Senast alla träffades rullades Neds huvud. Nu var den största delen av familjen samlad sedan debaclet i Kings Landing och vad händer? Gamgubben vill göra en poäng av hur bitter han är över att få dras med alla sina döttrar och tar kål på hela Robb med resesällskap, inklusive fru och mamma. Och gud vad jag kommer att sakna Catelyn! Hon var liksom det enda som fanns kvar som liknade ett stabilt nav i familjen Stark. Nu är allt som finns kvar kringflackande barn.
Alltihop var rätt pissigt. Speciellt med tanke på att hela den här säsongen känts lite som en transportsträcka. Som att inget egentligen var på väg att hända och när något väl gjorde det så är det ett rätt småtrist lönnmord. Jag vet inte riktigt vad det betyder inför nästa veckas säsongsfinal, kanske att allt kastas om på nytt. Men Robb Starks försök att bygga något är i alla fall tillintetgjorda.