Fredagskrönikan: Han dansade en sommar

Kommer du ihåg Tim Riggins? Det är klart du gör. Han var ju den hottaste killen på TV sedan James Hurley förgyllde de svenska vardagsrummen med sin påklistrat rebelliska skinnjacka och sitt hundvalpsgulliga ansikte i »Twin Peaks«. Den verkliga frågan är: kommer du ihåg Alex Hopper? Nej, jag tänkte väl det. Hur är det med Chon? Inte det heller nej. John Carter? Nu ringer kanske en klocka.

Precis där har vi Taylor Kitsch 2012 i en liten ask. Han inledde liksom det här året med ett sånt himla guldläge. Med en hyllad insats i »Friday Night Lights« bakom sig och en rad uppmärksammade roller framför sig. Dels i potentiella blockbusters som »Battleship« och »John Carter«, men även i småkreddiga Oliver Stone-dramat »Savages«.

Men Disney gjorde ett utmärkt jobb med att göra »John Carter« till en megaflopp, »Battleship« drog in blygsamma 65 miljoner på hemmaplan och »Savages« ratades av såväl kritiker som publik. Guldläget förvandlades snabbare än Peter Jöback kan säga ”Duvemåla” till sand och Taylor Kitsch gick från stekhet till filmsommarens egen floppmaskin.

Det får räknas som något slags rekord, att över en sommar lyckas sänka hela sin karriär tre storsatsningar till trots. Vanligtvis krävs mer än så och i slutändan vore det kanske bäst om Taylor gick ner sig i ett rejält narkotikamissbruk – Hollywood förlåter nämligen alltid knarkande unga män, lex Robert Downey Jr., men sällan en megaflopp (än mindre tre).

Hur Kitsch mår idag vet jag inte. Nästa år släpps »Lone Survivor«, en film som berättar om ett SEAL team som misslyckas med att döda en talibanledare. Jag antar att producenterna vid det här laget tuggat sina naglar blodiga i nervositet, även om Taylor Kitsch vid det här laget borde lärt sig den hårda vägen att spela misslyckad. Mest av allt längtar han nog dock tillbaka till Tim Riggins och det där vackra hårsvallet. Där fanns tryggheten. Nu finns bara Alex Hopper, Chon och John Carter.